och bilden ÄR redigerad i PS, så ingen får för sig att jag faktiskt blivit misshandlad på riktigt!

kl 03:00 i natt

årets andra club mega är nu avklarad.
det var givande som vanligt, men fifaaan vad trött jag var. och helskotta vad jag frös.
dessutom suger det typ fett att jobba tre sena fredagar på raken. JAG HAR INGET LIV!

cocos är fortfarande kvar hos oss. och det beror på att jag och jungel george jobbar helt olika tider.
idag ska hon iaf flytta hem igen.
vi har tydligen skämt bort henne under hennes vistelse här. det glädjer mig ;)

skulle egentligen åkt och fotat jungel george in action nu på morgonen. han ska spela hockeymatch. men vi var trötta och har i skrivande stund fortfarande inte ens käkat frukost.

och snön som föll igår kväll och inatt är ett minne blott.
förbannat äro regnhelvetet.

hare bra, tja!

nu har jag just ansökt om lån... IGEN!!!
vad annars kan man göra, när mamma gråter varje gång man ringer till henne, eftersom hennes ekonomi är kass, bilen inte går igenom besiktningen och resten av livet är en jävla mardröm.
jo, då köper man en ny bil åt henne.
och lever som en kloakråtta själv istället.

det här är cocos. cocos är en kanin. en mycket bisarr kanin. cocos morrar ibland. främst när man städar i hennes bur. det gillar inte cocos. direkt efter att cocos återförenats med sitt lilla hus i sin lilla bur, stökar cocos till allt. hon sliter och drar och släpar och skrotar, så att buren snabbt ser ut som cocos gillar den. enormt stökig. cocos trivs ingen annanstans. hennes bur är öppen hela dagarna, men cocos trivs bättre där. hemma bland sina egna avföringar. cocos bajsar och kissar i sin matskål. sedan surar hon. tills man stillar hennes enorma abstinens efter knäckebröd. cocos är en knäckebrödsjunkie.
ibland försöker cocos skrämmas också. skrämma människor är en kul lek. cocos har en bisarr personlighet. det är nog därför vi gillar henne.

i morgon åker cocos hem.

att jag skulle jobba sent ikväll, blev glatt överraskad när jag insåg att jag slutade kl. 17.

i förmiddags hängde jag med thomas som smakråd. han ska köpa soffa. jag förkastade båda hans förslag. däremot hittade jag min drömsoffa och försökte få honom att köpa den, så att jag fram till att jag själv har råd med ny soffa, kan ligga och skräpa på hans.
min har ju inte särskilt många år på nacken heller, men shit vad sugen jag blev på denna. det är en sån divan i kaffefärgad manchester. och FETT snygg.. och så skön att jag aldrig ville resa mig igen.

i morse spelade son piano och sjöng vackert. han har gjort en egen låt. son är duktig.

som täcker marken.
det känns enklare så..
men det är världen som dör.

häromdagen lyste allting i neon.
nu lyser ingenting.

det kanske är därför jag tillåter mig själv att ständigt.. eller hindrar mig från att..
jag vete fan. kanske både och och ingenting.

jag borde duscha. jag har suttit på häcken hela dan och spelat wow.
jag är så kreativ att jag strålar av stolthet.

fast jag HAR gjort rent i cocos bur och jag HAR skickat son till affären..
jag har däremot INTE diskat, dammsugit, plockat undan eller alltså ens duschat.
jag menar.. crap ass!

ajm tåtalli håpläss!

eftersom smultris var så söt och photoshoppade en bild på mig där jag främst kan liknas vid en sällsynt blomma, känner jag att jag vill uttrycka min tacksamhet med att göra detsamma för henne.

för dig, smultronbejb, för dig!
PÖSS!!!

det var söndag igår... i ordets alla bemärkelser.
jag hade söndagsångest, som vanligt.. ända tills dev kom hem.
dagen var rätt seg, men mina kära, optimistiska vänner tyckte att man visst kan grilla en bakfyllesöndag i sena oktober.
fan vad jag diggar sånt.
chris, mari, anna, deras mamma och jag satt alltså i det iskalla vädret och skrattade när ungarna grälade. strålande. och en aning ångestbefriande.

jag är ledig denna sprillans nya måndag. det gör mig glad. fast veckan i övrigt kommer att bli tung. många sena kvällar. på fredag är det "club mega", vilket innebär arbetstid till 02:00.

och veckan som var...
jag har seriöst aldrig varit med om att en vecka kan vara så utdraget lång. nästan hånfullt lång.
snart är den till ända. jag räknar veckor tis-tis.
det är enklare så.

..såpass att jag klarar av att uppdatera.

så, gårdagens händelser..

jag fick sminka mig hos birgitta. birgitta av guld. 
och helt sant är att jag sällan sett en så vacker blivande mor. och även om birgitta alltid varit vacker, är hon nu helt förändrad.
jag var t om tvungen att fråga om hon sprutat in nåt i läpparna.. (som om hon någonsin skulle få för sig att göra nåt sånt).
den flickan passar att vara gravid. trots att hon har krämpor och annat elände som hör graviditeter till, så lyser hon.

sedan var det ju fölsedagskalas. födelsedagsbarnet fick pengar av mig. jag är fattig på idéer. hon verkade nöjd. det räcker för mig.
jag var som vanligt en aning malplacerad. det är egentligen bara ett fåtal av hennes vänner som jag har någonting gemensamt med. resten är trevliga, men.. ja..

mari & anna befann sig på o'learys, så jag beställde en taxi och smet dit.
ctm (= car-thief-mary) däremot var på "hemmafest" hos en av sina jobbkompisar och fastnade. senare ringde hon aprak och befallde mig att ringa och skälla på folk. jag visste inte om hon menade skälla som i vov vov, eller om jag faktiskt skulle vara förbannad på folk åt henne. jag lovade såklart att jag skulle vara henne tillags och slängde på luren. en halvtimme senare ringde hon upp och hade ungefär samma saker att säga.
jag önskade då att jag var bra mycket fullare än jag var.

gustavo erbjöd oss skjuts hem, och halvvägs  fick vi punktering. det var spännande. typ.
vi kom iaf fram tillsist och några öl, ett par bitar kladdkaka och en kopp kaffe senare var jag en prinsessa. resten av natten/morgonen gick åt till att avsluta knepiga telefonsamtal, besvara dikter skickade till mobilen och försvara min oskuld gällande ALLT! 
tydligen gjorde jag ju ett halvbra jobb, eftersom jag var värd prinsessadikter.
i morgon måste jag köpa mig en krona.
hör ni det? jag är en PRINSESSA! en bakfylleprinsessa.

men jag saknar. bakfyllesaknar.
jag är en saknande bakfylleprinsessa, hör min sorg.

..likt den kastrull jag är.

tyvärr saknar jag ju fortfarande mitt smink, men cicci har lovat att skicka min döskallesminkväska till mig. allt löser sig. bara inte till i kväll. så jag får låna smink av biggan. biggan är av guld.

ikväll är det födelsedagskalas. carro fyller 22.. igen.. precis som jag snart.
och jag har inte köpt present. jag har liksom ingen aning om vad jag skulle ha köpt. så hon får pengar. pengar är bra skit.
smått tråkigt, men bra skit.

och världen i övrigt är..
gul. och rätt blöt. det bekommer mig inte idag.
dessutom kan jag inte skriva. men det är så det är.

..har hon inspirerat mig, det där söta smultronet.
jag har inte haft en gnutta inspiration till att varken fota eller ps:a, men nu känns det som om jag kanske kommer igen.

for you, mitt vildsmultron.

det var den där dagen i din lägenhet
när jag öppnade dörrarna
spolade ner amfetaminet

och anabolan

packade kartong på kartong
med vapen och ammunition

slet ut band efter band
töjde allt
och kände ingenting

jag synade väggarna
golven och ränderna i spegeln

skärsåren i glasbordet

och torkade vitt damm

med en wettextrasa

det var vad jag fann under sängen
soffan och i varje skåp i ditt kök

gömstället i tvättstugan

och i förrådets skrymslen

som gjorde att bilden blev klar

men aldrig du

så tog dagen slut ändå. det var knappt jag trodde det.
jag hann bevittna ett slagsmål, kontakta soc-fältarna och uppsökarna och möta killen jag vittnade emot för dryga året sedan.
han var full. och påtänd. och väldigt närgången. dessutom ville han väldigt gärna diskutera mitt vittnesmål. vittnesmålet som bidrog till att han blev dömd. fantastiskt.

man skulle kunna påstå att jag inte riktigt kände för att besvara hans frågor.
sedan undrade han om jag kände mig hotad.
-nejdå, inte alls.

världen är ju vacker. åtminstone sett genom hans coladimma.

dagen dog tillslut. det är jag tacksam för.
jag hade förstås varit tacksammare om jag fått döda den med en vass kniv och en öl.

det fick jag inte.